Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jonas Dahl: Landet under havet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
landet ünder havet
209
fortast bebyggd. Därför börjar städernas historia och därför sluta deras
namn med dam: Amsterdam, Zaandam, Rotterdam, Edam, Scliiedam
o. s. v. Damm är de holländska städernas Stortorg eller piazza.
Liksom det står vakter på alla fästningsvallar, så linns det dag och
natt vakter vid alla Hollands flodfördämningar. De lyssna efter det
minsta porlande ljud, som bebådar en växande läcka. Särskilt på de
farligaste fördämningarna och i synnerhet vid den farligaste tiden. Och det
är islossningstiden. Om floderna i Holland varit starkt tillfrusna och det
så blir töväder och högllod uppe i Tyskland och Schweiz och isen slås i
stycken nere i Holland, så torna isstyckena upp sig och dämma för
vattnet. Och då behövs det icke mycket, förrän Europas vattenmassor störta
över huvudet på Holland. Då råder spänning i det låga landet.
Ingenjörkårerna pröva sin konst, och dynamiten prövar sin kraft för att spränga
sönder isbarrikaden och få blocken alt segla till havs. Som oftast lyckas
det, men emellanåt har liögfloden ända in i de senaste åren anställt svår
förödelse i trakten, innan man åter fört den tillbaka till sitt fängelse. Är
sådan nöd på färde, tar man fortfarande sin tillflykt, folk och fä, till de
gammaldags räddningsvallarna.
Hollands tredje böljande fiende var insjöarna. Ensamt på 1600-talet,
landets glansperiod, blevo 27 insjöar torrlagda. Ej endast för att vinna
land, utan även för att försvara land. Den största och farligaste insjön
var Haarlemersjön. En tre kvadratmil stor vattenyta, som de stormar,
vilka blåsa fritt och obehindrat från Nordsjön in över landet, ständigt
bragte i uppror och drevo över dess bräddar. Slutligen blev denna sjö
holländarna för glupsk, då den 1839 översvämmade allt, ända från
Amsterdam till Leiden. Nu skulle den utrotas. I fem år arbetade man och
pumpade man, mest med ånga, och den dröm, man haft ända från
1600-talet, gick i fullbordan. Bottnen låg där, torr och fet, och delades upp
som med en linjeringsmaskin.
Men holländarna ha ej endast besegrat vattnet som fiende, de ha
också gjort elementet till sin tjänare och slav. Holland har blivit
kanalernas land. Vattnet har bildat samfärdsleder i lusental landet runt,
otaliga som gärdesgårdarna i Sverge, kungsvägar, bygdevägar, by- och
stadsgator. På de stora stråkvägarna i staden och på landet går en landsväg
Geografien II. 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
