- Project Runeberg -  Gleerupska biblioteket : naturen och människolivet i skildringar och bilder / Geografien i skildringar och bilder : andra bandet /
215

(1908-1913) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jonas Dahl: Landet under havet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

LANDET UNDER IIAVET

215

Jag fick en eftermiddag i mitt hemland besök av en holländare från
Friesland. Han hade ej varit en halvtimme hos mig, förrän ban drog
upp och skänkte mig en bröstbild av sin drottning. När han gick, drog
han sannerligen också upp en bild av drottningen i hel ligur, åt mig.
Och när jag hade följt honom till ångbåten, sprang han genast ned till
sin koffert och kom upp med ett porträtt av drottningen i frisisk dräkt,
som jag också skulle ha. När så ångaren lade ut från kajen, hörde jag
en högtidlig röst ropa:

— Mynheer Dahl!

— Jaha, mynheer van Dam.

— Ni skall alltid hålla vår drottnings bild högt i ära, inte sant?

— Var säker därpå, mynheer van Dam, var säker!

Min son är präst i Antwerpen. Där var nyligen ett stort
flamskt-bolländskt prästmöte. Han skriver skämtsamt, alt de holländska prästerna
talade lika mycket om »Juliana» som om vår Herre. Juliana är det nya
lilla skottet på Oranienstammen.

Bönderna lämna drottningen det första vipägget från sina fält och
fiskarna den första sillen från Nordsjön. Och de få ett guldmynt till tack.
Behöves flera vittnesbörd om det innerliga sambandet mellan »volk en
vorsl» (folk och furste)?

Och åter säger jag: stolt kan det vara, delta lilla folk, vars underliga
språk är fäst vid världens geografiska hörn. Låtom oss börja med
Nordsjön, den kallas av danskarna Västerhavet o. s. v., men det är holländarna
som döpt den till Nordzee, liksom de ha döpt Skagerack och Kattegatt.

Eller gå till Indien, Amerika, Australien, Nordpolen och Sydpolen,
och du finner överallt namn, som äro av holländskt ursprung. Det finns
tillräckligt många kvar, även där engelsmännen ha varit »vederdöpare».
Nya Holland, Tasmanien, Van Diemens land och Nya Zeeland; Batavia,
Transvaal, Kap Horn, Vancouvers ö, Staaten Eiland, Brooklyn och Nya
Amsterdam. Och så sluta vi den holländska världsomseglingen uppe i
norr och påminna om Beeren Eiland, Spetsbergen, Jan Mayen o. s. v.

Ty holländarna ha ända från slutet av 1500-talet sökt den norra
vägen till Indien. Och holländaren Willem Barendz gjorde 800 år före
Nansen en polarfärd med övervintring på Novaja Semlja; en övervintring,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:55:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gleg/2/0221.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free