Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jonas Dahl: Landet under havet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
238 GEOGRAI-IEN
självsvåldiga, göres det genast
rent efter dem. I ena hörnet
finnes en upphöjning av trä, så pass
stor, att bonden kan ställa dit
både bord, stolar och soffa och
så sätta sig själv i soffan med sin
långa kritpipa och hustrun
bredvid sig och visa världen, hur
snyggt och hemtrevligt det är i
ett holländskt fähus.
Och vi kunna gärna lyfta på
hatten för Hollands fähus. Ty
det är det materiella Hollands
helgedom, liksom Leiden är det
andligas. Det är Londons
smörbod och världens ostkammare.
Därför berättar den fryntlige
bonden så gärna historien om den
spanske generalen, som stack en
apelsin under näsan på bondens
ättefader och föraktfullt sade:
»Ser du sådana, sådana bär vårt
land två gånger om året.» Bonden
stack belt lugnt en smörklimp
upp i näsan på spanjoren och
svarade: »Ser du sådana, sådana
bär vårt land två gånger om
dagen.» Intet under att de sköta
om sina kor väl därnere. Ar
vädret ruskigt, som det ofta är,
ser man all boskapen med sköna
yllefiltar på sig.
När vintern kommer, frysa alla de grunda kanalerna till. Snön
lägger sig inte så lätt jämnt på det flacka och för vinden öppna landet. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
