Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Franz v. Jessen: Sidentillverkningen i Lyon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
368
GEOGRAI-IEN
användes, och det antal vävstolar, det sätter i arbete, höjer sig till en
förhärskande modevara.»
Ja, där ha vi den, kvinnans makt! Ett par sådana där vackra och
lätta och franska damer äro nog för att bestämma några världsdelars
smak och förebygga en hel industris ofärd. Lyon andas åter. De 120—
130,000 människor, som i och omkring sidenstaden leva av att gissa och
utföra kvinnans önskningar, känna humöret stiga, när hon äntligen efter
lång tids vankelmod återvänder till sin gamla kärlek. Och de omkring
45,000 mekaniska vävstolarna, de omkring 40,000 handvävstolarna slamra
ivrigt, nästan muntert. Hon, härskarinnan, vars nycker äro Lyons lag,
vill ha satin libertij med broderier och snörmakerier — i sanning, hon skall
få det! Under tre århundraden har släktled efter släktled i den gamla
staden vid Rhöne utbildat sig i konsten att väva silke till tyger och
prydnader, som kunna behaga kvinnan — i konsten att smickra henne, tjäna
henne, man kunde frestas säga smeka henne. De klokaste köpmän, de
finaste konstnärer, de skickligaste hantverkare ha här tillbragt sitt liv med
att uttänka mönster och färger, som genom kvinnans öga och hand kunna
vinna vägen till hennes hjärta. Hjälper hon dem nu till på köpet med
att förråda en önskan eller röja skymten av en förkärlek, då ljusnar
det över bela Lyon. Hon har befallt, och skyndsamt skaffa köpmännen
det råsilke, de ädla metaller och de färgämnen, som konstnärerna behöva
och som hantverkarna skola använda för att lyda hennes vink. Ty alla
ära och frukta de henne som sin drottning.
Kanske just därför, att sidenindustrien lyder under en så nyckfull
härskarinnas spira, kämpar den med svåra förhållanden.
Bomullsmarknaden känner visserligen också till farliga kastningar och följderna både av
brist på råvara och av överflöd på färdiga varor, men bomullen har dock
den fördelen, att den utgör en nödvändighetsartikel i samhällets dagliga
liv. Sidenet däremot är fortfarande överflödsvara.
Helt visst har det i ständigt högre grad trängt ned i de djupa leden.
De bondflickor och hantverkardöttrar, som nu för tiden gå med sidenblus
och sidenband om midjan och i håret, skulle av sina mormödrar eller
åtminstone av deras mormödrar ha hälsats som grevinnor och
friherrinnor, och det är högst sannolikt, att konungamakten genom vredgade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
