- Project Runeberg -  Gleerupska biblioteket : naturen och människolivet i skildringar och bilder / Geografien i skildringar och bilder : andra bandet /
384

(1908-1913) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Franz v. Jessen: Sidentillverkningen i Lyon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

384

GEOGRAI-IEN

flodernas stränder såväl som från grannberget mitt emot, där vävstolarna
stå stilla denna heliga afton.

De urgamla plägsederna hålla sig och tyckas outrotliga. Men
mycket är dock ändrat. Med all sin makt har staden i öppen fiendskap vänt
sig mot kyrkan, slitit de tusenåriga band, som knöto dem vid varandra,
förskingrat hjordarna och velat herdarna till livs. Lyons Fourvière
suckar av sorg och motgång. Och det finnes genljud på den andra sidan,
där dess klosterklockors klang århundrade efter århundrade har ljudit
som ett avlägset sällskap till vävstolarnas slag. Visserligen — staten har
icke fört fejd emot Croix rousse. Men den har varit likgiltig — har
överlämnat sidenindustrien åt sig själv och därigenom i alla händelser gjort
sidenkonsten så gott som brödlös. Staten ointresserad och kyrkan fattig
i tider av motgång, därmed har Lyon förlorat just de båda kunder, som
stadens arbetande berg hade att tacka för sin blomstring.

Ty fabriker med maskiner till masstillverkning finnas knappast på
Croix rousse. Hela denna del av Lyon är byggd med handvävstolarnas
behov i sikte. Ehuru husen äro mycket höga, ha de blott få våningar;
i vart och ett av dem finnes ett väveri med 4—6, sällan flera vävstolar,
som äro anbragta i de liöga rummen med de stora fönsteröppningarna,
för att arbetet må få så mycket ljus som möjligt. Mästaren bor i samma
våning, där han har sin verkstad; lägenheten består vanligen endast av
två rum utom verkstaden och ett kök. Den franske hantverkarens
otroliga förnöjsamhet och beundransvärda sparsamhetssinne göra sig gällande
överallt i dessa anspråkslösa bostäder, som mera äro inrättade för
vävstolarna än för vävarna.

Mästaren, som numera oftast arbetar ensam med hjälp av familjens
medlemmar, har sedan uråldriga tider kallats canut. Ingen i Lyon
tyckes kunna förklara, hur denna beteckning har uppstått, och Littré
meddelar också, att härledningen är okänd. En sådan canut, som alltså
uteslutande arbetar med handvävstol, idkar ej handel. Han utför belt
enkelt beställningar, och till utförandet erhåller han den nödiga råvaran av
den så kallade »fabrikanten», en man, som alls ingenting »fabricerar», men
som däremot just handlar med sidenvaror. Priset på det av vävmästaren
och, om affärerna gå bra, av hans gesäller utförda arbetet rättar sig efter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:55:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gleg/2/0390.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free