Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ove C. L. Vangensten: Italien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ITAI.IEN
429
berna fört pomeransen och citronen till Italien, medan apelsinträdet kom
först 1548 och mandarinen 1828.
En sista stor grupp gagnväxter kom efter Amerikas uppläckt därifrån.
Först och främst majsen, som är brödsäden för hälften av Italiens
befolkning, dessutom potatisen, tomaten och tobaksplantan, utom agave och
kaktus, som nu växa i stora delar av Syditalien, akacior och det ständigt
gröna magnoliaträdet med sina tjocka, saftiga blad och sin starkt
doftande, vita blomma, mycket större än en näckros. På senare tider ha
ej många träd eller växter av särskild betydelse inkommit; man kan dock
nämna det blå gummiträdet (eucalyptus) från Australien, som är ett
viktigt vapen i striden mot den smygande feber, som kallas malaria.
Det är ju lätt att inse, vilken ofantlig betydelse denna ständiga
införsel av odlade växter har haft, ej blott därför att den helt och hållet
förändrat landskapets yttre prägel, utan även därför att den medfört en
omvälvning i folkets bela levnadssätt.
POSLÄTTEN.
Omsluten av Alpernas och Apenninernas sluttningar bildar Poslätten
liksom en väldig amfiteater, öppen mot öster, där den också når sin
största bredd och omfattar kuststräckan från den österrikiska gränsen ända
ned till Rimini. »Italiens kontinentala del» har Napoleon med ett
träffande uttryck kallat den, ty den bildar verkligen en enhet för sig, ett stycke
fastland mellan Alperna och den egentliga apenninhalvön.
Romarna räknade icke heller den med till Italien, utan kallade den
Gallia cisalpina, d. v. s. Gallien på denna sidan Alperna. Den var också
under forntiden bebodd av kelter, en helt annan folkstam än invånarna
på själva halvön, och kom först jämförelsevis sent under romarriket.
Poslätten har med fullt skäl fått sitt namn av den flod, som
genomflyter den i hela dess längd. Med undantag av Holland finnes det väl
icke något land i Europa, som är ett så utpräglat flodland och där land
och folk äro så alltigenom beroende av de floder och strömmar, som
ge-nomflyta det. Blickar man från någon liögt liggande punkt ut över
landet, har man långt borta vid synranden bergskedjorna, och närmast den
milsvida enformiga slätten, där flodernas och kanalernas vatten blänker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
