Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Franz v. Jessen: Strövtåg på Balkanhalvön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
STRÖVTÅG PÅ BALKANHALVÖN 535
ut och går med sitt livgarde, är det, som om mastträd började
spatsera genom snår och ungskog. Utlänningar, som å ämbetets vägnar
måste bo i detta näste, leva som på en förvisningsort och äro
tacksamma för varje vänlighet, varmed Nikola I söker förströ dem under
deras strafftid.
För övrigt ger han också diplomaterna en hel del att göra. Ty han
är rik på infall och förfaren i alla räkningssätt och har många strängar
på sin båge. Den skall stiga tidigt upp, som vill följa honom på hans
slingrande vägar. Och dock är han i sitt umgängessätt just så öppen och
frimodig, så djärv och rättfram, som man skulle vänta av denna
bredax-lade, blodfulla jättegestalt. Han talar med skallande röst, skrattar
bullrande, trampar tungt och utdelar handtryckningar av den sort, som man
länge har ont efter. Ingen kan vara vinnande som han; inom de
utländska beskickningarnas familjer har månget litet västeuropeiskt
kvinnohjärta klappat för honom, och begåvade män söka gärna hans sällskap.
Ingen kan heller vara så våldsam i sin fiendskap som han. Mången
rysk diplomat har måst böja på nacken i Cetinje, när Nikola I under den
tid, då han ägde stort inflytande hos tsaren, förföljde den olycklige med
sin vrede.
Det lider intet tvivel, att fursten i sin person förenar en rad
egenskaper, varmed hans företrädare och förfäder bland »De svarta bergens»
härskare ha utmärkt sig. Även om man ingenting vet om, huruvida han
någonsin skall kunna bli erkänd som helgon, liksom den Petar I
Petro-vitj-Njegosj, som ligger begraven i klostret Cetinje, så äras ban dock av
bela sitt folk, också av den delen därav, vilken icke älskar honom, som
en utmärkt diplomat, en djärv anförare, vars mod och snille ha prövats
i striden mot turkarna, och en stor skald, som ofta har skänkt det
serbiska folkets tankar fina, behagfulla och fullödiga uttryck.
I vår tid, som strävar efter att utjämna gränserna, och varunder själva
tronerna bli allmän europeisk egendom, är härskaren över de Svarta
bergen, Nikola I Petrovitj-Njegosj, en gestalt som är värd att iakttaga.
Grekernas konung är en dansk prins, gift med en rysk prinsessa; Rumäniens
konung en Hohenzoller, gift med en tysk prinsessa; Bulgariens tsar en
Koburg, gift med en tysk prinsessa; Serbiens konung slutligen har levat
Geogralien II. 34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>