Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N. Wille: Kaukasus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
542
GEOGRAI-IEN
betyder »Kaukasus’ herre», var det tydligt nog, vad meningen var med
denna fästning. Staden ligger i en bred dal, som äger en förträfflig
åkerjord, eftersom den överst har ett tjockt lager av den fruktbara svarta
myllan. Stora majsåkrar ligga uppåt dalen, och vinrankan klänger bland
skogens träd. Därför är denna dal också tätt befolkad, har ett betydande
åkerbruk och en uppblomstrande fabriksindustri. Om man i klart väder
reser med bibanan upp till Vladikavkas, har man en härlig utsikt, ty över
de närmaste skogklädda bergen höja sig Centralkedjans väldiga, snötäckta
toppar så långt ögat når, från det praktfulla Kasbek längst i öster,
Adai-choch, och så vidare, tills snötopparna förlora sig i fjärran. När man
besinnar, att Vladikavkas blott ligger på en höjd av 680 in. och att dessa
toppar, som ligga så nära, uppgå till över 5,000 m., kan man förstå,
vilket överväldigande intryck det hela gör.
Vladikavkas ligger vid floden Terek, som upprinner på Kasbek, och
staden har över 50,000 invånare. Den är byggd på europeiskt vis med
breda gator, i vilka löpa alléer av höga träd; husen äro låga
tegelbyggnader, och snyggheten är oklanderlig. Här upphör järnvägen, och vill
man vidare till Tiflis, får man åka den grusinska härvägen, som är
anlagd av generalerna Voronzov och Barjatinski. Denna storartade
landsväg, som fullbordades 1863, kan tävla med de bästa väganläggningar i
Skandinavien, och dess ändamål var särskilt att underlätta truppforslingen
i Kaukasus.
I början är dalen ganska bred och har svag stigning. Dalbottnen
består av fuktig ängsmark, vars grönska är rikligt uppblandad med buskar,
varibland den även i Sverge förekommande havtornen (Hippophaë
rham-noides) och berberis göra sig mycket gällande. Längs strandbrädden finner
man de väldiga bladen av Pelasites officinalis. I kalkklipporna längs vägen
vimlar det av hålor, som delvis tyckas vara bebodda.
Småningom bli skogarna på dalens sidor glesare och förkrympta, och
på bottnen av dalen finnes på den magra, steniga marken en fattig
stäppflora. Här och där sträcka sig små grusåsar från berget ned mot
Terek-floden, och där de fått vara orörda under några år, finner man, att de
äro skogbevuxna. Nästan överallt visar det sig då, att de på den magra,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
