Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N. Wille: Kaukasus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
554
rar, var och en omgiven av fyra stenhällar; de ha innehållit åtskilliga
fornlämningar, som nu förvaras på museet i Tiflis.
Särskilt bör man lägga märke till kyrkan i Mtzchet, som uppgives
vara från 300-talet efter Kristus och uppförd på det ställe, där Kristi
kjortel, som av en jude skulle ha förts till Mtzchet, sedermera anträffades.
Kyrkan, som flera gånger förstörts, bl. a. av Timurlenk, men åter
uppbyggts, har delvis fått ett ganska modernt utseende. Men omkring kyrkan
löper en gammal mur med förfallna torn och skottgluggar, som talar om
de tider, då religionskrigen rasade i Kaukasus. En stor mängd grusinska
konungar ligga begravna i kyrkan, däribland Georg XIII († 1801), som
var Grusiens siste konung.
Tiflis har sedan 400-talet e. K. varit Grusiens huvudstad; det ligger
vid floden Kura och äger nu vid pass 160,000 invånare. Staden ligger på
bottnen av en vid och torr dalkittel, omgiven av ungefär 600 m. höga
berg. En låg utlöpare från dessa berg sticker som en vass kamm in i
staden och krönes av lämningarna efter den gamla fästningen. Där
uppifrån har man en härlig utsikt över bela Tiflis och Kuradalen med
Kaukasus’ snötoppar som bakgrund. På sydvästra sluttningen av denna ås
ligger den botaniska trädgården med en rent subtropisk växtlighet; där
kan man se pappersmullbärsträd, höga som lindar, väldig bambu,
pampasgräs, korkek, Sterculia platanifolia, Cedrela sinensis, m. fi., som vi
här uppe i den kalla norden blott kunna hålla som tynande
drivhusväxter.
Mitt igenom Tiflis forsar floden Kura, på vars östra sida ligger den
tyska stadsdelen — det bor nämligen över 600 tyskar i Tiflis — och de
grusinska stadsdelarna, som blott utmärka sig för sin smutsighet. Det är
västra sidan, där de ryska, på europeiskt vis byggda stadsdelarna och de
persiskt-armeniska basarerna finnas, som erbjuda huvudintresset för
främlingar.
Den persisk-armeniska stadsdelen är mycket egendomlig. Husen ligga
kringströdda i täck oordning. De äro överallt små, med stora
verandor på två sidor, så alt invånarna, som ej äro i stånd att härda ut inne
under den kvävande heta sommaren, ständigt kunna vistas i det fria och
ha skugga. Gatorna äro smala och krokiga, så att de nästan äro omöj-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
