Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Franz von Jessen: Med expresståg genom Sibirien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omedelbart invid denna har rest sig en hel barackstad med många små
butiker. Här säljas ädelstenar och andra mineral från Ural, många
vackra från naturens hand, men nästan alla fult och smaklöst använda.
Andra bodar saluhålla västeuropeiska varor, nästan alla av billigaste sort
och av tyskt ursprung.
Och liksom här i Tsjelabinsk på samma sätt är det överallt utmed
den sibiriska järnvägen. Stationerna ligga långt från den stad, vars namn
de bära, men ett stationssamhälle växer hastigt upp, och i alla dess raskt
hoptimrade butiker försäljas massor av tyska varor, alla slags
fabriksalster, ända från kammar och skjortlärft till lampor, tvål och
lantbruksmaskiner.
Ständigt möter man också under tågets uppehåll samma typer: den
ryske nybyggaren, som har flyttat hit från europeiska Ryssland och
som har erhållit jord av regeringen, kirgisen och buriaken, någon gång
också en samojed, kosackbefolkningen och slutligen de frigivna förvisade.
Dessa senare gå klädda i rysk bonddräkt, röra sig fritt inom ett visst
begränsat område, odla jorden och leva tillsamman med sin familj som alla
andra. Man måste uttryckligen göras uppmärksam därpå för att förstå,
att dessa människor äro för detta fångar, som utstått hårda straff i de
sibiriska gruvorna och fängelserna. En av dessa förvisade, med vilken
jag växlade några ord, var en gammal man med vackert och
vördnadsbjudande utseende; han sade, att han trivdes bra i Sibirien, och att han
ej ville lämna sin lilla fastighet, även om han finge tillåtelse därtill.
Alltså likna både naturförhållandena, stationerna och människorna
varandra längs den sibiriska banan. Man tröttnar på det ständigt enahanda
och på det eviga framrullandet i samma trånga rum, helst som
värmegraden fortfarande är mycket hög. Vi hade de flesta av de åtta dagar,
som resan till Irkutsk varade, omkring 25 gr. Celsius. Blott fram mot
solnedgången blev det svalt och milt.
När tåget sålunda en vårafton brusade förbi ett nybyggarlius mitt i
en frodigt ljusgrön granskog och man såg en flyktig skymt av familjen
samlad på dörrtröskeln med teköket framför sig, mannen i sin högröda
skjorta, hustrun med en stickad schal om axlarna och stora örringar,
barnen i blusar och förkläden, brokiga som skogsmarkens blomster —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
