Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sten Konow: Indien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
210
geografien’
befolkningen är blandad som ingenstädes annars. Ej mindre än 62 språk
och munarter kunna höras på gatorna. Men de flesta tala marathi eller
gudscharati. Gatorna erbjuda följaktligen en brokig tavla av växlande
folkslag och dräkter. Vi lägga märke till museimanen ined hans gröna
guld-virkade turban, till köpmannen med den spetsiga röda turbanen borta från
Gudscharat, där lejonet ännu finnes kvar, och till parsern med sin höga
svarta eller bruna hatt utan brätte.
Ett egendomligt folkslag, dessa parser! De lämnade sitt hemland
Persien, då det blev erövrat av mohammedanerna och dessa ville tvinga
dem att avsvärja sin gamla tro. Och de drogo till Indien, där religiös
förföljelse nästan var okänd. Och nu utgöra de ett av de rikaste och
mäktigaste samfunden i Bombay. Sin tro och sina seder ha de hållit
fast vid. Ännu förkunnas här den lära, som Zoroaster ger sina
landsmän, och jord, vatten och eld äro för nutidens parser lika heliga som i
Persien för årtusenden tillbaka. Intet av dessa elementer får besmittas
genom ett lik, och de döda kunna därför icke begravas som hos
mohammedanerna eller brännas som hos hinduerna. Vi se, huru parserna gå
till väga. På tornen däruppe på höjden, inne i den vackra parken med
vidsträckt utsikt över land och sjö, där läggas de döda ut för att förtäras
av gamar och andra asfåglar. Vi kunna se dem i tusental sitta på
tornens kant eller kretsa omkring dem.
Bland de många folktyperna fästa vi oss också vid de små svarta
gocineserna, som så gärna kläda sig i europeisk dräkt. Särskilt se vi dem
ofta som tjänare på hotellen. De komma från Goa, denna den viktigaste
återstoden av det portugisiska väldet i Indien, och många av dem ha nog
också en droppe portugisiskt blod i sina ådror. De äro till namnet
kristna, och på det bela taget träffa vi längs västkusten icke så få kristna.
Eljes finnas ej så många sådana i Indien: icke fullt en procent av
befolkningen, och de flesta indiska kristna höra till de lägsta klasserna.
Många av de indiska kristna äro också eurasier, d. v. s. att endera av
föräldrarna är europé, en klass, vilken liksom är rotlös både bland
européer och indier.
Från Bombay fara vi sedan ined järnvägen söderut. Vi färdas ånyo
över g hats uppe på Dekans högslätt. Vi kunna, om vi vilja, taga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
