Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. H. von Schwerin: Afrika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
312
GKOGHAFIKN
vetenskaper i allmänhet, utan även om Afrikaforskningen i synnerhet.
Av särskild betydelse äro de upplysningar om Afrikas inre delar, som
härstamma från de på västkusten av ålder bosatta araberna.
Genom sina färder på Afrikas atlantiska kust inlade italienarna vid
medeltidens slut stora förtjänster om geografien, och med början av det
15:de århundradet inträder »de stora geografiska upptäckternas tidevarv»,
i vilket portugiser och spanjorer intaga en ledande ställning.
Framför allt hava vi att tacka portugiserna för det slutliga
fastställandet av den afrikanska landmassans utlinjer, vilket blev en direkt följd
av kringseglingen av dess hittills obekanta sydspets. Den ledande kraften
i portugisernas nautiska stordåd var under den första tiden prins Henrik,
benämnd sjöfararen (1394 — 1460 e. Kr.), son till konung Johan I av
Portugal.
Denne i allo utmärkte man lade i dagen de mest storslagna egenskaper
på skilda områden. Med rätta kan man om honom säga, att han på
samma gång var en framstående geograf, en varm patriot och en god
kristen. Hans håg stod till sjön, och allt till sjöväsendet hörande
omfattades av honom med största intresse. Sålunda utrustade han den ena
flottan efter den andra och utsände dem till Afrikas västkust med
befallning att utmed densamma framtränga till de trakter, vilka äro belägna
på andra sidan av Kap Bojador och Kanarieöarna, och som aldrig besökts
av européer.
Det är emellertid obestridligt, att Henrik därvid leddes av flera olika
motiv. Utforskningen av främmande land låg redan från första början
honom högeligen om hjärtat. Därjämte önskade prinsen begripligt nog
att i Indien grundlägga ett portugisiskt handelsvälde för att därigenom,
som det då sades, åt sitt hemland förvärva »Arabiens skatter och Indiens
rikedomar». Men allra först önskade han knyta förbindelser med de
guldrika, av negrer bebodda länderna söder om Sahara och om möjligen utför
västra Nilen, d. v. s. Nigerfloden, som man då ansåg utgöra Nilens övre
lopp, framtränga öster lit till Abessinien, med vars kristna konung han
ville sluta förbund. Därifrån kunde också »Indien» lättare nås.
Den fromme mannen leddes dessutom av den livliga åtrån att till
den rätta tron omvända de hedniska stammar, som man under dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
