Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. H. von Schwerin: Afrika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
326
geografien
De s. k. »Månbergen» böra måhända rättast hänföras till det slag av
berg, som finnes överallt och ingenstädes, och vilka alltså under tidernas
lopp lätt kunna byta om plats.
Ptolemaios’ och arabernas mening om de stora Nilsjöarna går igen
på de flesta europeiska kartritarnas framställningar av Afrika från
medeltidens slut till långt in i det 18:de århundradet. En dylik karta erbjöd i
sanning en sällsam anblick. Så har den t. ex. under långa tider att
uppvisa två stora sjöar Zembre och Zaflan, vilka vid närmare eftersyn visa
sig vara våra gamla bekanta, de tvenne ptolemaiska Nilsjöarna, här
dragna söder ut och förlagda i inlandet bakom Sansibarkusten.
Likaledes uttänjes stundom den blå Nilens område i- Abessinien så olantligt,
att det slutligen nära nog uppfyller bela kontinenten. Afrikas konturer
däremot äro i det stora hela riktigt återgivna.
Men oredan ökas, och längre fram företer Afrikas inland ett virrvarr
av sinsemellan korresponderande flodlopp, som upprinna i stora centrala
vattenbäcken och flyta i alla riktningar, så att det bela gör ett ytterst
ovederhäftigt intryck. I brist på städer, anmärktes skämtsamt, använde
man elefanter för att därmed dölja kartans vila fläckar.
Med den geografiska sakkunskapen var det onekligen ofta nog rätt
klent beställt, och alldeles för många lösa antaganden hade efter hand
fått plats på Afrikas märkvärdigt utstyrda karta, vilken dock onekligen
samtidigt innehöll en del verkliga upplysningar. Sålunda hade
portugiserna på Afrikas ostkust av arabiska slavhandlare tidigt hört omtalas de
stora längre inne i landet belägna sjöarna. Så t. ex. äro redan i början
på 1500-talet rykten i omlopp om den i Mosambiks inland liggande
Ma-rcivisjön, d. v. s. Njassasjön, vilken tvivelsutan kunde göra anspråk på en
plats på kartan.
Emellertid ansåg den franske geografen Delisle (1675 —1726) det enda
rätta vara att utan vidare stryka de llesta av kartans detaljer. Vid
uppgörandet av Afrikas karta borde man, menade Delisle, bortse från alla
antaganden och endast hålla sig till de resultat, som vunnits genom
verkliga forskningar i kontinentens inre delar.
Endast för en kort tid voro dock de stora sjöarna försvunna från
kartan. Det stora inlandsvattnet dök snart upp igen. Ostkustens araber
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
