Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G. H. von Koch: Kulturbilder från det moderna Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
368
GEOGRAFIEN
den härligt belägna staden, »härskarinnan över en halv kontinent». Det
är ej svårt att dra strecket mellan de rika britternas blomstrande
samhälle med dess villor, skolor och sportplatser och de av rika präster styrda
fransmännens område med dess trånga gator och massiva klosterborgar.
Därnedanför glimmar S:t Lawrence’ vatten, och där bortom breder sig
den vida västern, framtidslandet, vars första exploatörer — La Salle, Du
Luth, Henry, Mackenzie — just i denna stad planlade sina vågsamma
färder.
AMERIKAS MINNESRIKASTE STAD.
Om en stads ålder räknas mindre efter årens tal än efter de
tilldragelsers betydelse, som där timat, då kan även nya världen uppvisa
»gamla» städer. Till dessa hör främst Boslon, dit tusentals amerikanare
årligen vallfärda som till sin frihets vagga — Nya Englands huvudstad,
där Amerikas renaste och bästa anglosaclisiska blod ännu är att finna.
»Beacon hill», den kulle, från vilken kolonisterna i farans stund
varskodde den kringboende befolkningen, är ännu den mest framträdande
höjden i »de tre kullarnas stad». Där ligger parlamentshuset, »the
state-house», med sin över hela staden synliga gyllene kupol, och här är, om
ock ej, såsom någon skämtande patriot yttrat, »universums axel», så
åtminstone Nya Englands medelpunkt. Framför dess ryktbara gula och
vita fasad stå Daniel Webster och Horace Mann i brons, statsmannen
och uppfostraren sida vid sida. Den förre stöder handen mot en massiv
bunt av bräckliga käppar, symbolen av sammanhållningens styrka.
Representerar Webster en av hörnstenarna för Staternas storhet, politisk
enhet, så är Horace Mann bilden av en annan. Hans hand pekar med en
faderligt upplyftande gest nedåt — mot barnen. Det var han, som en
gång under misstro och motstånd lade grunden till det fria skolsystem,
som utgör varje amerikanares stolthet, och för vars fullkomnande inga
kostnader skys. Det är betecknande, att det tredje monument, som skänkts
en hedersplats framför stadens förnämsta byggnad, är ett uttryck för den
offervillighet för ädla mål, som fyller så många blad av Nya Englands
historia. Det är skulptören S:t Gaudens mästerverk, en liögrelief i brons,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
