Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G. H. von Koch: Kulturbilder från det moderna Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kulturbilder från det moderna amerika
395
hamna vi i det lilla samhället Winthrop. Också här talas svenska, mären
är svensk, prästen är svensk, och det dröjer icke, innan vi omringas av
ett halvt dussin svenskar. Tal blir om Sverge, och alla bedyra med en
mun, att de en gång lidit hemsjukans alla kval, och, hade de haft pengar,
skulle de rest hem under första året. Men pengar fanns ej — och nu
är den svåra sjukdomen botad, och det vackra egna hemmet i det nya
landet har fångat kärlek och intresse. Hos alla botas dock icke
hemsjukan så lätt, präriens tryckande enformighet blir för mången till en
mara, som slutar i vansinne — därom skvallra den långa raden
skandinaviska namn på Minnesotas dårhus. Ingen som ej sett prärien — kanske
ingen som ej levat där år efter år — kan lätta dess monotoni, dess för
blicken ändlösa utsträckning. Vilken kontrast mellan det täcka,
skogom-hägnade landskap, som våra emigranter lämnat, och dessa oskyddade
vidder, där de valt att bygga och bo!
III. DET SVARTA BÄLTET.
Vi lämna nordens idoga jordbruksliv och bullrande industricentra
och ställa kosan söderut. Stater, Höder, städer passeras, och inom kort
befinna vi oss i »ett nytt land». Det är slut med vete- och majsfälten,
de höga fabriksskorstenarna ha försvunnit, och långa stunder brusar tåget
genom öde trakter, där människohanden ännu ej inkräktat på naturens
o
välde. Åtskilliga av de sydliga städerna ha en påfallande italiensk prägel:
Irånga gator, smutsiga bostäder, tropiskt yppiga parker och framför allt
en sorglös befolkning, som ännu ej drivits in i grottekvarnens virvel.
Och på landsbygden finner man inga farmare à la Minnesota. Den
jämlikhet, som är ett kännetecknande drag hos dessa, är i sydstaterna
förbytt i den mest skriande klass-skillnad: å ena sidan det stora
negerproletariatet, vars existens mångenstädes ej höjer sig mycket över djurens; å
den andra de stora egendomsherrarna med deras tusentals tunnland jord
och palatsliknande villor.
Varför har då söderns utveckling blivit så olika nordens? Själva
utgångspunkten var en annan. De engelsmän, som tidigast uppsökte
sydstaterna, hade ej, liksom nordens kolonister, till mål att värna en i hem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
