Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Einar Haffner: Från en resa i Nordamerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FRÅN EN RESA-I^NORDAMERIKA 417
Vid sin död »kontrollerade» han 710 av al’a Amerikas järnvägar.
Men han hade bragt fattigdom och fördärv över en mängd människor
och dog, halad av alla.
Den störste av alla järnvägskungar har dock Harriman varit. Han
började anspråkslöst, liksom alla dessa människor. Först 1880 kom han
in i järnvägsaffärer, och ban tog plats i första ledet bland
järnvägskungarna, då ban 1898 blev herre över en av Stilla havslinjerna. Han
råkade i tvist både med Vanderbiltarna och Gouldarna, men dukade ej
under i striden. Då han hösten 1909 dog, »kontrollerade» ban 120,000
km. järnväg eller lika mycket som alla järnvägarna i England,
Frankrike och Tyskland tillsammantagna. Och ban hade i sin tjänst en halv
miljon människor, som han härskade över med oinskränkt makt. Räkna
vi med familjerna, voro kanske 2—3 miljoner människor beroende av
honom. Det var alltså icke något tomt talesätt att kalla konom kung.
Dessa och alla de andra järnvägskungarna ha bragt ekonomiskt fördärv
över många människor, men de få icke enbart betraktas som skadedjur;
de ha också haft den största betydelse för utvecklingen av det moderna
Amerika. De ha icke ensamt varit börsjobbare, de ha också varit
nydanare i stor stil. De ha hjälpt av ofärd drabbade järnvägsbolag på
fötter igen, de ha bildat nya bolag och byggt banor överallt i Amerika,
där de trodde det fanns utsikt till förtjänst. Utan dem skulle Amerika
säkerligen icke varit så väl utrustat med järnvägar som det är. Detta
bör föras upp dem till godo.
Ar 1905 hade de amerikanska järnvägarna ett aktiekapital på 52
miljarder kronor (52,000 miljoner) eller omkring femtedelen av bela
landets förmögenhet. Vad detta egentligen innebär, är icke så lätt att förstå,
men för jämförelses skull kan anföras, att svenska statens tillgångar, sedan
lånen avdragits, äro inemot 1 miljard kr. Denna svindlande summa har
emellertid icke i sin helhet gått åt till byggandet av järnvägarna; dessa
ha i själva verket kostat mycket mindre, eftersom en stor del, kanske
tredjedelen av aktiekapitalet, är »vatten».
Amerikanska penningmän ha få samvetsbetänkligheter, när det gäller
att förtjäna pengar. Låt oss tänka oss, alt en järnväg är byggd för en
summa av 50 milj. kr., som ha anskaffats medels aktier eller lån. Nu
Geografien III. 27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
