Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Einar Haffner: Från en resa i Nordamerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från en resa-i^nordamerika
421
varande, att behärska landets regering, sedan den skapat ett stilla, men
oemotståndligt mutsystem». — Alltjämt liera personer i Amerika börja nu
vara av samma mening, och de varsna den därmed sammanhängande
faran. Därför anse de också, att staten bör råda över järnvägarna
liksom i de europeiska länderna. Uppsikten över järnvägarna skärpes
därför också ständigt, men huruvida det på detta sätt skall bli möjligt att
utrota missbruken, kommer framtiden att utvisa.*)
II. DET AMERIKANSKA FOLKET I VÅRA DAGAR.
Då frihetskriget slutade för 130 år sedan, levde i Förenta staterna
vid pass 4 miljoner människor, därav drygt 3 miljoner vita. Dessa 4
miljoner människor bodde nästan uteslutande vid Atlantiska havets kust
på ett område, som i storlek var ungefär tiondedelen av det nuvarande
Förenta staterna. Virginia var den största staten; den hyste ensamt
nästan femtedelen av hela befolkningen. Ur detta lilla frö är det, som
det nuvarande Amerika vuxit fram, med sina 90 miljoner människor och
sitt landområde, lika stort som hela Europa.
Frihetskrigets amerikaner voro på det hela taget engelsmän.
Visserligen hade det under tidernas lopp också kommit människor av annan
härstamning till Amerika, holländare, tyskar, svenskar, men de allra flesta
invandrarna voro från England. Det var mest småfolk, vana vid strängt
arbete och förnöjsamma i sina anspråk på livet. De voro engelska till
sitt åskådningssätt, och de förde med sig engelska seder, engelsk
trosbekännelse, engelska ideal. Och fastän de hade gjort uppror mot England,
ryckt sig lösa från detta sitt moderland och uppnått politisk
självständighet, voro de dock i alla fall i grund och botten engelsmän. Den
uppfattning av livet, som ett folk får genom uppfostran och nedärvda
föreställningssätt, blir så starkt rotfästad, att den ej låter sig avlägsna, och så
har det också gått med amerikanerna. Ännu i dag är det amerikanska
åskådningssättet präglat av engelska ideal, ärvda från de första
invandrarna. Och amerikanerna hålla fast vid dessa ideal, som de anse nöd-
*) I)e flesta upplysningarna äro hämtade ur den amerikanska boken The New
Encyclo-peilia of Social Reform samt Kohts arbete: Pengemagi og arbeid i Amerika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
