Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Einar Haffner: Från en resa i Nordamerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
4(434 geografien
hotande. I Amerika leva 9 miljoner negrer, och fastän det ej förekommer
någon invandring av negrer, ökas de nästan lika snabbt som den vita
befolkningen med sitt väldiga tillskott från Europa. Många tro, alt
negerfrågan endast är en rasfråga, men så är icke fallet; den är minst lika
mycket en fråga av
ekonomisk art. Sydstaterna
äro fullständigt beroende
av negerarbetet, enär vita
i längden ej kunna hålla
på med strängt
kroppsarbete i det heta och
fuktiga sommarklimatet. Ur
denna synpunkt måste
negerfrågan ses. Så länge
negrerna veta sin plats,
som det heter, är allt
gott och väl, men så fort
de vilja stiga i graderna,
går det på tok, ty då få
ju de vita ej längre några
arbetare. Därför måsle
negrerna med alla medel
hållas nere, hållas i
okunnighet och
fattigdom,hållas i samhällelig
avskildhet och politisk
omyndighet. Ett av medlen
att uppnå detta är att
väcka rashat mellan de
vita och de svarta.
Därför måste negrerna framställas som ell folk, vilket både med avseende på
sedlighet och förståndets utveckling står på ett så lågt trappsteg, att allt
arbete för att höja det är gagnlöst.
Naturligtvis stå negrerna i begåvning mycket lägre än de vita, och
Fig. 283. El Capitun, en väldig granitklippa i Kalifornien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
