Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Einar Haffner: Från en resa i Nordamerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
4(448
GEOGRAFIEN
mjuka kalk- och skifferlagren. Men ej hlott Colorado själv, utan alla
dess bifloder och biflodernas bifloder ha gjort detsamma, och sålunda
har den stora högslätten genomskurits av en mängd djupa dalar av det
slag, som förut skildrats ander namnet »canon».
Tänkte vi oss alla dalarna åter utfyllda, skulle vi få en alldeles jämn
högslätt. Någonting av det märkvärdigaste med alla dessa dalar i denna
del av Amerika är, att det icke finnes någon småningom skeende
övergång från högfjället till dalarna. Vi vandra uppe på högslätten i den
glesa barrskog, som växer där, och plötsligt, utan någon som helst
förberedelse, stå vi framme vid randen av ett lodrätt bråddjup, som är liera
hundra meter djupt. Långt, långt nere se vi, att branten slutar med en
jämnare sluttning, och ännu längre ned slutar denna åter med ett nytt
bråddjup. Att bygga järnväg över högslätterna tvärs över Coloradodalen
är omöjligt, ty då måste det byggas hängbroar ända till 15 km. långa,
och detta går ej för sig. Och all leda järnvägen utför den ena dalsidan
och uppför den andra är lika omöjligt. Till och med för en fotgängare
är det mycket svårt att från högslätten komma ned till dalbottnen; blott
några få branta och besvärliga stigar leda från randen av en canon ned
till floden.
Innan järnvägen blev byggd, var det mycket få, som hade sett delta
Amerikas största naturunder. Den, som skulle företaga resan över den
torra Coloradoslälten — så heter högslätten omkring Colorado — måste
lia mycket pengar och kunna tåla en hel del faror och besvärligheter.
Men nu är det annorlunda; ända framme vid randen av den stora
dal-klyftan ligger elt väldigt hotell, som enligt amerikanska begrepp är
mycket billigt, eftersom man kan få bo där för ända ned till 16 kronor om
dagen. Det är enligt en beskrivning, som delas ut på järnvägen, uppfört
i norsk-schweizisk stil. En skandinav torde med en viss förväntansfullhet
betrakta detta »norska» hus på andra sidan jordklotet. Men utvändigt
är det icke lätt att se någonting norskt därpå; det enda skulle då vara,
alt det är byggt av trä. Invändigt gör det dock ett mera norskt intryck,
och gå vi in i matsalen, känna vi oss plötsligt försatta lill Norge.
Väggarna bestå av bruna timmerstockar, och över oss ha vi ett äkta norskt
bjälktak.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
