Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Einar Haffner: Från en resa i Nordamerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
4(452
geografien
plötsligt blicka vi ned från en höjd ut över Sydkaliforniens breda, vackra
dal. Ännu ett par timmar till, och tåget brusar in i Los Angeles.
Om det jordiska paradiset finnes någonstädes, så måste det vara i
Sydkalifornien. Klimatet här närmar sig fullkomligheten. Sommaren är
torr och varm, men icke för varm, eftersom det stora havet utanför,
Stilla havet, utövar en avkylande inverkan. Man kan icke tala om någon
vinter, ty i januari är det icke kallare än i maj månad i mellersta Sverge.
Här är aldrig frost, aldrig snö, och till och med i december och januari
kan man bada i havet. Det regnar blott om vintern; om sommaren ända
från juni till oktober faller nästan icke en regndroppe. Ej heller om
vintern regnar det mycket, men dock så pass, att det går att odla säd.
Till och med så sent som för omkring 40 år bodde endast få
människor i detta härliga paradis. Men då för tiden var det heller icke
något paradis. De flesta invandrare i Kalifornien skydde detta torra
område, som visserligen hade ett utmärkt klimat men som var, trodde
man, alltför torrt, för att någonting skulle kunna växa där. Men så
hittade någon på att samla upp regnvattnet och begjuta fälten, och då
visade det sig, att jorden var lika fruktbar, som klimatet var härligt.
Flera och liera människor flyttade in i det nya, undersköna landet, vars
rykte till slut gick ut över bela Amerika. Den fruktbara jorden låg och
väntade på alt tagas i bruk, och då äntligen den stora
invandrarström-men kom, vaknade Sydkalifornien Lill liv, till verksamhet, till rikedom.
Och nu, 40 år senare, hur ser det icke ut här? Kilometer efter
kilometer går tåget genom stora lundar av apelsinträd, där den gula frukten
hänger lockande så nära intill järnvägslinjen, att det ser ut, som om vi
endast behövde luta oss ut genom fönsterna för att plocka den. På
andra håll kunna vi se vidsträckta vinplanteringar. Vinstockarna stå i
rader och led alldeles som soldater, och de grönklara och blå druvorna
hänga i tunga klasar på grenarna. Längre bort får trakten ett mera
nordiskt tycke, ty där upptäcka vi stora jordgubbsängar, fulla av den
vackra röda frukten. Det finns på det bela taget knappt en frukt, som
icke odlas här i Sydkalifornien. Afrikas, Asiens och Europas härligheter
finnas införda här, och i det sköna, varma och torra klimatet trivas alla
växter lika väl som i sina hemland. Och flera gånger om året kan man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
