Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C. A. M. Lindman: Från Sydamerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
4(490
geografien
främlingarna men framförallt »nandut}’» eller »tela de arana»
(»spindelväv»), d. v. s. de underbart fina spetskragar, slöjor, näsdukar o. d., som
de förstå att tillverka i konstrika och sköna mönster. Sällan finner man
allmogekvinnor, som förfärdiga så utsökta arbeten i så usla kojor.
I ett hörn av den stora saluhallen såg jag en »matservering», som
förtjänar att omtalas. På stengolvet sutto kokerskor och kunder om
varandra. I stället för spislar funnos stora fyrfat med kol, som höllos
glödande genom ett oupphörligt fläktande med solfjädrar, så att askan
yrde, och på stora pannor stektes kotletter, biffar, korv, pastejer, puddingar
o. dyl. Råmaterialerna till dessa rätter lågo också på golvet, huller om
buller, och ehuru man knappt kunde finna en fläck att sätta sin fot på,
trängdes här människor och småbarn och med dem en skara hundar,
kattor och papegojor. Dock vågar jag ej påstå, att det rådde någon
påfallande osnygghet, och allmän belåtenhet lyste i de allvarliga, brunhyade
ansiktena.
Männen kommer en främling knappt i någon beröring med. Frågar
man en europé i staden, vad anledningen kan vara, får man vanligen till
svar: »de ligga hemnia och smälta sin manioka». De behandla hustru
och döttrar som slavinnor. En man åtog sig att transportera mina lårar
med naturvetenskapliga samlingar. Hur det tillgått, hörde jag efteråt:
han hade naturligtvis låtit sina flickor bära bort dem på huvudet. Behöver
man en tjänare, t. ex. för en resa eller till jordbruksarbete, kan man nog
få en paraguayo i sin tjänst, men sällan stannar han länge och ofta nog
går han sin väg efter ett par dagar. Ihärdigt arbete är ej hans sak, men
däremot en storartad matlust. Får han ofantligt mycket manioka samt
mate och cigarrer, stannar han längre. Och dock är ban i övrigt både
stark, seg och tålig. Hos en av mina värdar i närheten av Asuncion såg
jag en sådan infödd tjänare eller »peon»; hans bädd för nätterna var blott
ett litet bord, en meter långt och utan tillstymmelse till vare sig täcke eller
sängkläder, men peonen kröp ihop på bordet och sov djupt bela natten.
Rang- eller kastskillnaden är obetydlig överallt i Sydamerika, men i
Paraguay säkerligen mindre än annorstädes. Den simple, indolente,
bar-fotade peonen i den brunrandiga poncho’11 över sin primitiva dräkt av
bomullspantalonger och skjorta, är en vacker dag minister med cylinder-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
