Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arthur Baessler: På Fidjiöarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
544
• geografien
fylles med bränsle; sedan detta antänts, kastas stenar därpå, vilka ofta
vändas. På dessa lyfter man upp svinet för att sveda av borsten och för
att lättare kunna llå djuret, som snart åter tages ned. Äro stenarna heta,
så stoppar man in några stycken i svinet tillsamman med våta gröna blad,
och på de andra stenarna lägger man först gröna blad, sedan steken, vidare
taros, yams, brödfrukter, kurbitser eller vad som linnes lill hands. Del
hela täckes med blad, litet vatten hälles på, och gropen göres lufltäl
medels påkastad jord. Därefter lämnas stekugnen i fred, tills maten är
färdig. Det i sitt eget fett stekta svinet smakar förträffligt; har man
därjämte en smula salt, så föredrar man säkert denna rätt framför mången
europeisk.
Men männen kunde ej endast laga till en saftig stek och en
förträfflig dryck, de förstodo också att tillverka utmärkta vapen. Fidjimännen
voro födda krigare, fejderna dem emellan upphörde nästan aldrig.
Fördenskull måste de ha hållbara vapen, soin voro tillverkade av ett hårt
träslag och med lätthet klövo även den hårdaste skalle. Att dessa vapen
voro konstrikt utsirade, förstås av sig självt. Blott den starkares rätt
gällde, och när Cakombau, fidjifolkets siste konung, 1874 överlämnade
öarna åt England, kunde han med full rätt till sin skänk åt drottning
Victoria, en stor klubba, foga orden: »Jag, konungen, överlämnar åt ers
majestät min gamla stridsklubba, den fordom och ända tills belt nyligen
allenahärskande lagen på Fidji.»
Nu befinna sig nästan alla dessa vackra vapen i europeiska museer,
och konungens klubba förvaras i Brittiska museet i London. Frid och
ordning ha blivit bofasta på öarna. Men fidjimännen, som veta, att varje
främling gärna tar med sig hem ett par segertecken, förfärdiga efter gamla
modeller dåliga nya föremål, vilka de ge ut för att vara gamla och för
oerhörda priser pracka på resenärerna.
I Tauuki hade männen byggt upp ett litet hus åt ämbetsmannen.
Detta hus bar mycken likhet med en hövdingebostad, men kulturens
intåg röjde sig genom ett fönster, som gick att öppna. Som huset ej var
särdeles rymligt, överlämnade vi sovplatsen åt doktorn, inrättade det andra
rummet till bonings- och arbetsrum och bådo därefter den tjänsteman
på platsen, som kallades native-magistrcite, ge oss, d. v. s. regeringsombu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
