Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knut Dahl: Från Nordaustralien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
578
geografien*
slag av stjärten for han med fiskens snabbhet ut genom det grunda
vattnet. Han var snabb som ett slungat spjut — det hela var ett
ögonblicks verk.
En stöt av förvåning genomfor bela min kropp. Kräldjurets ofantliga
storlek, dess väldiga, samlade kraft, dess blixtlika fart — det var som en
oväntad, snabbt övergående inblick i urtiden, i de stora ödlornas skede.
Mitt hjärta klappade invid gränsen till detta okända. Vad skulle vi
få se, i samma mån som flodens krökar nu försvunno bakom oss och vi
färdades längre och längre inåt krokodilernas egen trakt?
Vi kommo till nästa krök. Där steg jag i land, lät båten ligga kvar
och vandrade försiktigt över udden. Jag såg då nedanför mig ett långt
stycke av floden. En sluttande lerbank löpte längs skogsbrynet på min
sida av floden. Långt nere såg jag en krokodil, vars rygg glänste våt i
solen. Jag tog märke på ett träd, som stod mitt framför honom, och
jag gick genom skogen bort till delta träd. Därpå smög jag mig med
klappande hjärta långsamt framåt, tills jag såg krokodilens rygg höja sig
över stranden. Då lyfte jag lugnt mitt gevär och skickade kulan med en
knall genom honom högt uppe under ryggen. Han låg alldeles stilla,
blott med huvudet upp, med tänder som lyste. Ännu ett skott, och
huvudet sjönk ned i gyttjan. Som jag sprang fram, störtade en annan
krokodil upp nästan rakt för mina fötter och for ut i floden. Jag hann
varken skjuta eller ens tänka på att skjuta.
Båten kom till, vi inlastade djuret och sökte oss längre ned en
lägerplats på öppna slätten. En otrevlig öppen lägerplats på en hög
bank. Här måste vi inrätta det så, att vi sluppo att överraskas av
krokodiler.
På detta ställe stannade vi kvar en veckas tid, tills vi hade skjutit
så många krokodiler, som vi behövde, och torkat och berett deras skinn.
För varje dag turade jag och min kamrat om med att ro ut och idka
jakt på dessa stora kräldjur. Floden visade sig vimla av dem, i
synnerhet när vi rodde något längre nedåt. På varje udde lågo de, ofta i stora
skaror och långa rader. Stora bestar, över 6 meter långa och tjocka som
en oxe runt om buken. Än sköto vi dem i vattnet, där de sjönko och
försvunno. Än sköto vi dem på land, i det att vi läto båten sakta glida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
