- Project Runeberg -  Gleerupska biblioteket : naturen och människolivet i skildringar och bilder / Geografien i skildringar och bilder : tredje bandet /
590

(1908-1913) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knut Dahl: Från Nordaustralien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

590

geografien*

De få piporna gingo från mun till mun mellan negrerna. Så hämtade
de stora stycken av den dödade kängurun och stekte mer och mer. De
blevo liksom rusiga av köttet. De lallade av mätthet och välmåga. Deras
ögon blevo slöa av det egendomliga köttruset.

Månen steg långsamt upp över en ås. Dess silver silade in genom
gummiskogens styva lövverk. Det parkliknande landskapets träd stodo
som hamrade i silver och brons. Ett fladdrande, rött sken från bålet
brottades med månskenet. Den gamle mannen, känguruns baneman, tog
två trästycken, slog takten och sjöng med hes röst och få ord, vilka
oupphörligt upprepades. Sångens berusning grep alla. De sjöngo i takt. De
gamla gummorna lade ihop benen. Med flata händerna slogo de kraftigt
på håligheten mellan måge och lår och frambragte ett djupt trummande
i takt med sången. En ung flicka reste sig och gick bort till bålet. Till
takten av den enkla musiken dansade hon en av dessa gamla danser,
som ej äro någon dans med fötterna. Hon står på samma ställe, men hon
dansar ändå. Hennes kropp vaggar i takt med den barbariska musiken,
i takt med barbarernas lidelser, som de enkla tonerna tända i hennes
själ. Hon dansar med höft och måge, med bröst och armar och vita
tänder i sitt fula ansikte. Den nakna urkvinnans naturligt obesvärade dans.

Så dansade och sjöng man, tills månen åter stod lågt och tröttheten
överväldigade oss.

Dagen därpå var en häst sjuk. Negrerna ville gärna äta mera kött,
och först den följande dagen kunde vi bryta upp från lägerplatsen för att
draga vidare västerut och mötas vid en flod, där vi tillsamman skulle
fånga sköldpaddor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:55:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gleg/3/0596.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free