Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Herman G. Simmons: Nordostpassagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
62(5
geografien
Dock erbjöd sig tillfälle att genom en trawlning fastställa, att även här
i det salta, ständigt omkring 1,5° kalla bottenvattnet en ytterst rik fauna
av sjöstjärnor, havsspindlar, maskar, snäckor, m. m. lever på djup av
mellan 50 och 100 m. Efter att fartygen oaktat den täta dimman, som
försvårade gången, slutligen lyckats leta sig in i landråken igen, fortsatte
man i denna till Preobraschenieön utanför Chatangas mynning. Denna ö
bildar en jämn, gräsbevuxen slätt, som sakta sluttar in mot landsidan,
men mot havet är avbruten av ett tvärt stup på omkring 60 m. Tallösa
alkor och kryckjor häcka i branterna, och talrika andra fåglar förekommo
också på ön. Två björnar, som tydligen levat på att skatta fågelbergen,
nedlades under uppehållet här, och även den botaniska skörden på
häckplatsernas kraftigt gödda jord blev synnerligen riklig.
Nu stundade Vegas skilsmässa från Lena; Nordenskiöld hade
visserligen förut haft för avsikt all denna skulle äga rum inne vid Lenallodens
delta, men på grund av risken i att gå längre in i det grunda farvattnet,
och då en frisk, gynnsam vind blåsle över öppet hav österut, beslöt han sig
för att den 27 augusti giva kapten Joliannesen order att söka sig in mot
inloppet, under det Vega fortsatte sin kurs. Hittills hade ingen is hindrat
färden, så länge man bara höll sig lill landråken ocb ej försökte alt
lämna kusten. Nordenskiölds beräkningar hade således fullkomligt slagit
in, och han torde nog ha rätt i sitt antagande att öppet vatten i dessa
trakter i regel alltid skall förefinnas under augusti månad. Det svåraste
hindret för sjöfart ligger här utan tvivel i det grunda farvattnet och de
ständiga täta dimmorna. De gamla kartornas detaljer skall man heller
icke alltför obetingat lita på, så hade t. ex. Vega vid framkomsten till
Preobraschenieön i två dagar seglat över vad kartan angav som land.
Sin nästa anhaltspunkt skulle expeditionen ha haft på de Nysibiriska
öarna, kända för sin utomordentliga rikedom på betar och skelettdelar av
mammut, den stora, långhåriga elefantart, som en gång levat på
Nordsibiriens slätter. Aven ben av den ullhåriga noshörningen, av oxarter
m. fi. stora däggdjur förekomma här i sådan mängd, att de rent av kunna
sägas utgöra en ej oväsentlig del i de lösa jordlagrens sammansättning.
Särskilt vid stränderna sköljas dessa djurlämningar fram och kunna lätt
hopsamlas, varför också öarna ända sedan sin upptäckt ha varit en verklig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
