Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Björn Helland-Hansen: Om havsforskningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
OM IIAvsro RSKNING EN.
AV
BJÖRN HELLAND-HANSEN.
lör de gamla grekerna var världen detsamma som Medelhavsländerna
och litet till. »Världen» var platt; den begränsades av en strid llod,
Okeanos, varifrån allt annat vatten i »världen» kom. Grekerna voro icke
något sjöfarande folk; det voro däremot fenicierna och kartagerna. De
vågade sig ut mellan Herkules’ stöder (Gibraltars sund) och foro i sina
små båtar längs Afrikas atlantiska kust förbi Kanarieöarna och sannolikt
Azorerna; man seglade till och med runt omkring Afrika. Genom Röda
havel foro de till Persien och Indien. Därigenom fingo de ett intryck av
havet; så småningom blev föreställningen om floden Okeanos förändrad
till ett begrepp om havet. Men föreställningarna voro mycket
egendomliga; fenicierna berättade också många skepparhistorier om havsvidunder
och fruktansvärda tilldragelser, så alt de länge skrämde andra från atl
En av de män, som längre fram i forntiden gjorde de bästa
iakttagelserna, vär Pytheas från Marseille; han levde under senare hälften
av 300-talet före Kristus. Han reste mot norr i Atlantiska havet,
besökte England och kom långt norrut till Skandinaviska halvön. Mot
slutet av forntiden och langl in i medeltiden voro framstegen i kunskap
ännu mycket klena; de bästa resor, som företogos, voro väl de gamla
nordmännens färder Lill Island, Grönland och Vinland.
Men så kom de stora upptäcktsfärdernas tid på 14- och 1500-talet.
försöka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
