Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Björn Helland-Hansen: Om havsforskningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
671
mindre än 60 dagar på resan från England till Australien och tillbaka
igen. Man räknade ut, att de brittiska rederierna ensamt på det sättet
sparade in i pengar omkring 35 miljoner kronor om året. Detta var ju
praktiska följder, som människor begrepo; intresset blev väckt.
Sedan dess bar samlats ett omätligt stort material för att visa väder
och vind och fartygens drift runtomkring på världshaven. Man kan något
så när redogöra för, huru de stora strömmarna gå på ytan och vad för
slags väder man kan vänta på de llesta orter och vid olika årstider. På
Fig. 395. Eratosthenes’ karta, år 220 f. Kr.
vissa ställen utger man kartor på förhand; dessa kartor utvisa, vad man
troligen har att vänta i fråga om ström och vind, dimma och regn o. s. v.
för varje månad av året både på Atlanten, Stilla havet och Indiska
oceanen. Till sommaren 1904 hade det skickats in omkring 23 miljoner
listor med iakttagelser till de stora byråerna i Hamburg, London och
Washington, och siffran ökas snabbt.
På Maurys tid, kring mitten av 1800-talet, började man loda längs
olika linjer i havet, där man ville försöka lägga ut telegrafkablar.
Under årens lopp har det gjorts en mängd dylika lödningar, och nu kan
man rita kartor, som visa havsbottnens form överallt. Lödningarna ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
