Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Björn Helland-Hansen: Om havsforskningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
62(5
geografien
ters botten — berg, sten, sand, lera — finner man i regeln på bankarna
och ute på »sluttningen». Men längre ut till havs blir det belt
annorlunda; dit föres icke allt detta olika avfall från land, med undantag av
det, som isen på enstaka ställen kan ha fört med sig långa sträckor.
Med bottenlod av en särskild inrättning kan man få upp ett prov
av de beståndsdelar, av vilka bottnen mitt ute på havel är sammansatt.
Om man undersöker ett dylikt prov under mikroskopet, får man se en
bel mängd fina skelett av djur och växter av den utsöktaste form. Ytterst
små snäckor, små runda
musselskal, kiselskelell av
växlande utseende. Det är en
ofantlig mängd av döda rester
av de små varelser, som ha
levat uppe i vattnet. Många av
dessa ha fasta kalk- eller
ki-selpartier, som nästan ej
upplösas av vattnet, och när de
små växterna och djuren dö,
sjunka skeletten långsamt till
bottnen. I tidernas längd har
det försiggått en ständig
avlagring av dem; därute är
bottnen som en kyrkogård för
döda organismer, och det
täckes icke över med jord
från land.
Havet har icke i alla tider stått på den höjd, där det nu står.
P"or-dom har det nått högre upp, t. ex. vid Norges kust; vi kunna mångenstädes
se märken efter det (skal av musslor och havsdjur långt inne i landet;
strandlinjer och strandterrasser). Under andra skeden har det stått
mycket lägre än nu; Nordsjön har varit torrt land med stora floder, och
många partier av bankarna utanför Norges västkust ha legat i vattenbrynet
eller höjt sig däröver. Genom vågsvallet nötes långsamt men säkert en
del av berget bort; när det får verka tillräckligt länge och detta i synner-
Fig. 400. Pteropodslam från 296 meters djup i
Indiska oceanen (vid Nikobarerna), förstorat omkring 20
gånger. Skal av pteropoder, foraminiferer,
svampnålar m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
