Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Björn Helland-Hansen: Om havsforskningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om iiavsforskningen
691
ehuru de mångenstädes finnas i tusental i varje liter havsvatten; efter
några intressanta undersökningar, som bl. a. professor H. Gran nyligen
har gjort, ser det emellertid ut, som om vi skola få god kännedom även
om dem.
Växterna i plankton äro övervägande encelliga och icke sammansatta
av många celler som de högre växterna. Till de minsta höra
kalkllagel-laterna: runda celler, som utvändigt äro täckta av små sköldplattor av
kalk. Dessa små kalkdelar har man länge känt till från bottenproven,
medan de levande cellerna ännu voro okända, därför alt de äro för små
alt kunna fångas i planktonhåvarna.
De finnas i synnerhet i de varma
båven, och till Norges kuster komma de
drivande med den atlantiska
havsströmmen i stora mängder. Större och
lättare att se äro kiselalgerna
(diato-méerna). De kunna vara så talrika,
att de bokstavligen bilda en gröt i
bollnen på plankton påsen, när den
drages genom vattnet i några minuter.
Det linnes många olika och många
vackra former av dem. Cellväggen är
hård och består till en stor del av
kiselsyra. Hos några arter är cellväggen
försedd med långa borst, som gör, att
Fig. 411. Globigerina bulloides, en litei
foraminifer, mycket förstorad. De lång;
fina kalknålarna falla lätt utav, men skalei
kunna hålla sig i årtusenden i
botten-avlagringarna.
de med svårighet sjunka. Diatoméerna
kunna föröka sig mycket hastigt
(genom celldelning); det sker i synnerhet om våren, då havet på sina ställen
kan färgas gråbrunt av dem. Peridinéerna stå på övergången mellan djur
och växter; hos dem bestå cellväggarna av ett slags cellulosa. De kunna
röra sig med tillhjälp av två flageller. De kunna utsända elt
fosforescerande ljus. S. k. mareld kan ha Hera orsaker, men vid Norges kuster
uppkommer den i regeln genom peridinéer.
Planktondjuren tillhöra många olika släkten. Det finns en mängd
arter av de ytterligt små encelliga protozoerna. Många av dem tillhöra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
