Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Björn Helland-Hansen: Om havsforskningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
701
Sverge, Tyskland, Danmark, Norge o. s. v. ut mot havet, men de leka ej
i Östersjön, Nordsjön eller havet utanför Norge. De gå ända ut i själva
Atlanten till och med från det nordligaste Sverge, och först där liniia de
sådana förhållanden (stort djup med jämförelsevis hög temperatur), som
de skola ha för att leka. Så utvecklar sig rommen, ynglet kläckes och
simmar omkring utan att äta; det avtar i vikt, blir något kortare och
mycket smalare, och efter någon lids förlopp har det blivit en vitaktig
liten fisk av vanlig ålform. Den simmar åter in mot land och hittar upp
till floderna i Nord- eller Mellaneuropa. Men
det är bara det nya släktet, som kommer; de
gamla dö efter lektiden och bli liggande kvar
ute i havet.
För alt få riktigt reda på fiskstimmen och
förändringarna hos dem är det viktigt att kunna
bestämma de olika individernas ålder. D:r
Petersen införde ett förfaringssätt, som i många
fall har givit goda resultat; man mäter längden
på en hel mängd fiskar av samma sort, och då
visar det sig, att längdmåtten kunna indelas i
vissa bestämda grupper. Man drager då den
slutsatsen, att de enskilda grupperna motsvara
enskilda årgångar; att den gruppen består av
ettåriga individer, den nästa av tvååriga o. s. v.
Men med de fullt utvuxna fiskarna går det
ej längre, ty de kunna vara av mycket olika
ålder, och icke desto mindre ungefär lika stora.
Sålunda ha tyska forskare funnit, att olika or0..., ––––––
ringar på samma sätt, som man ser dem i trädstammarna. Så är fallet
med vissa av benen, med hörselstenarna och med fjällen. Hos många
arter äro fjällens ringar ordnade i helt tydliga grupper; i samma mån
som fjället växer, bildar det sig ring utanför ring. Det är långt mellan
dem, när fjället växer hastigt, d. v. s. på sommaren, men de ligga tätt
inpå varandra, när tillväxten sker långsamt, under vintern. Tag t. ex.
fjället av en sill och se på det genom ett förstoringsglas; det är lätt att
Fig. 420. Fjäll av en vitling,
som fångades på hösten 1907.
Arsringarna visa, att fisken var
2 ’/•■! år gammal, då han
fångades, den var alltså född i
hörjan av år 1905.
o"Qn linc ficbarnn vien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
