Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kants levnad - Universitetsstudier och informatorsperiod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samt vältalighet och historia. I vart och ett av dessa
ämnen fanns även en e. o. professor. Det var noggrant
och detaljerat fastställt, vad varje professor skulle
genomgå under de olika terminerna och vad han hade
att iakttaga för att jämväl de pedagogiska
synpunkterna i förhållande till studenterna skulle
tillgodoses. Professorerna ålades också att vid avslutningen
av en kurs anställa examina dels för att utröna,
vad deras auditores 7 hade förstått, och dels för att
uppmuntra deras flit och uppmärksamhet. Man finner
sålunda, att man närmast har att göra med en
skol-anstalt, med avseende på såväl undervisningens
innehåll som dess form.
Professor i matematik var den »notoriskt
obetydande» Ammon, fysiken handhades av
konsistorial-rådet Teske, med ungefär samma kvalifikationer,
och de ordinarie företrädarna för filosofien
utgjordes av »den gamle, torre aristotelikem»
Gregoro-vius, »pedanten» Christiani och den mellan pietism
och eklekticism pendlande Kypke senior, som •—
f. ö. tillhörande teologiska fakulteten —
karaktäriseras av sin föreläsningsintimation, enligt vilken
han »om åhörare infunne sig» skulle »enligt deras
önskan utveckla antingen den av ålder berömda
peripatetiska metoden eller de nya systemen av
Budde eller Walch». Något mer att bjuda för en av
filosofi intresserad hade måhända e. o. professorn
i matematik Marquardt, vilken tillika var filosof
och teolog, eller Rappoldt, som föreläste om
engelska språket och den engelska filosofien, och från
vilken den förkärlek Kant på flere ställen i sina
skrifter ådagalägger för Pope möjligen härrör.
Det hat anförts som betecknande, att under de
gångna århundradena så många av den tyska
filosofiens märkesmän utgått ur mycket anspråkslösa
samhällskretsar. I motsats till dem voro de franska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
