Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kants lära - Kants skriftställarart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»juristiskt» (Paulsen, s. 67), och i själva verket dväljes det
helst inom de för tanken gällande formernas värld,
det utreder principer och uppställer lagar och
regler. Kants system utgår från vetandets problem,
vars principer icke ägt en skarpsinnigare mästare
än han, men hans forskarhåg är icke åtkomlig för
släktets övliga passioner och strävanden, och hans
intresse gäller den mänskliga tanken och
mänskligheten, icke människan eller individen.
Den som vill studera Kant, säger Chamberlain,
måste veta, »att för honom vetande betyder
arkitektonisk systematik». Den arkitektoniska
tendensen i Kants system antydes t. o. m. i en viss strävan
efter konstruktiv symmetri, såsom vid de talrika
begreppsgrupperingarna (t. ex. i den
»Transcendentala analytiken»), där huvudavdelningarna bilda
prydliga serier, var och en med sina bestämda
underavdelningar. Ting tyckas skapade enkom för att passa
in i förhandenvarande fack, och »mången ståtlig
och förnämlig utbyggnad i systemet erinrar i sin
mån om konstgjort insatta kvistar i granarna på
julmarknadstorget» (Paulsen, s. 70). Det är de
systematiserande och läromässiga egenskaperna i Kants
filosofiska art, vilka kommit densamma att
betecknas som »skolastisk» och »dogmatisk». Medveten
om betydelsen av den uppgift som var honom
förelagd går han sin egen väg, och utan att söka
nämnvärd ledning av det mänskliga tänkandet hos andra
dikterar han sanningen. Hans motvilja mot
filosofiskt meningsutbyte vid personligt umgänge med
andra berodde förmodligen till stor del på att han
visste sig därvid ha föga att inhämta, utan endast
att meddela och lära, och under samma
förutsättning tillkom även hans vetenskapliga alstring.
Till den svårfattlighet, vilken kännetecknar Kant
som filosof, bidrar den form, vari han ikläder sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
