Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kants lära - Den kritiska filosofiens kunskapsproblem - 2. Tankeformerna eller kategorierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kes gälla om subjektet). Kants hithörande kategorier
äro substans oeh accidens (egenskap), orsak och
verkan, gemenskap (växelverkan).
Omdömets modalitet har avseende på dess
giltighetsgrad, och i hithörande avseende är omdömet
enligt Kants ordning antingen problematiskt, om
predikatet tankes möjligen gälla om subjektet,
asser-toriskt, om predikatet tankes verkligen gälla om
subjektet, eller apodiktiskt, om predikatet tänkes
nödvändigt gälla om subjektet. De motsvarande
kategorierna äro möjlighet — omöjlighet, tillvaro —
icketillvaro, nödvändighet — tillfällighet.
Medan den principiella uppställningen av Kants
kategorier är påtaglig nog, bildar kategorisystemets
egentliga utbyggande en av de svårfattligaste delarna
av Kants hela filosofi, trots hans ständiga
upprepningar och försök till förklaringar. Kants hithörande
vidlyftiga undersökningar gälla särskilt tvenne
frågor: »huru kunna de ur vårt subjektiva förstånd
härrörande begreppen (kategorierna) äga objektiv
giltighet?» och »huru kan användningen av
kategorierna ske på erfarenhetsföremål?» Det är vid
besvarandet av dessa frågor den konstruktiva tendensen
i Kants filosofi når sin höjdpunkt. Begrepp
uppställes bredvid begrepp, och distinktion följer efter
distinktion, alla med underavdelningar i bestämd ordning
och med tillämpning av en ny terminologi. Det är
särskilt här man icke kan värja sig för intrycket,
att Kants tankebyggnad som sådan för honom
utgör ett slags ändamål i sig, där konstruktionens
systematiska yttre gestaltning får gälla som stöd
tor övertygelsen om jämväl tankeinnehållets
systematiska och fullständiga utformning.
frågan om huru kategorierna, ehuru utgörande
en subjektiv betingelse för vårt tänkande, kunna
aga objektiv, kunskapsbildande tillämpning, behand-
22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
