Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kants lära - Kants estetik och statslära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väcker aktning, det sköna »behagar» och vinner
»bevågenhet».
Varje art av det sköna innefattar dock icke endast
form, utan i många fall påverkas det estetiska
omdömet även av föremålets begrepp, ändamål eller
tillämpliga beskaffenhet. Gentemot det fullständigt
»rena» eller »fria» sköna ställer Kant det »anhängigt»
sköna, vilket förutsätter ett art- eller släktbegrepp,
som skall uttryckas däri, d. v. s. överensstämmelse
mellan det beträffande föremålets natur och den form,
vari det framställes i konstverket. Trots sin allmänna
»purism», enligt vilken »renheten» hos det estetiska
behaget fördunklas genom tillkomsten av
intellektuella element, tillerkänner Kant dock villigt den
»anhängiga» skönheten högre värde än den »fria».
Den förra uttryckes i nästan all konstalstring och
innefattar även en avsevärd del av det natursköna.
I motsats till fullkomligt »fri» skönhet hos ett
konstalster (t. ex. geometriska motiv, blommor, landskap,
tapetmönster) bestämmes den »anhängiga» skönheten
icke endast av sin formella beskaffenhet som sådan,
utan även av hänsyn till arten av det objekt, vid
vilket det »anhänger». En byggnad — boningshus,
trädgårdshus, tempel — är skönt då icke endast dess
olika delar harmoniera med varandra, utan även
överensstämmelse råder mellan formen och husets
åsyftade ändamål: en kyrka får ej se lika ut som en
schweizerhydda.
Av de olika estetiska spörsmål, som Kant ytterligare
behandlar i sitt arbete, vilja vi här endast nämna
frågan om åtskillnaden mellan konst och naturskönhet,
om den skapande konstnären (»det konstnärliga
geniet»), om olika konstarter, undersökning av olika
estetiska begrepp (bl. a. särskilt det upphöjda, vilket
betecknas som den punkt, där det estetiska berör
gränsen till det moraliska).
146
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
