Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glödande kol - V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då han kom tillbaka från båten, var hennes packning
gjord och brevet skrivet.
»Låt mig läsa det», sade han. »Det har du väl
ingenting emot ?»
Hon tvekade ett ögonblick, men sedan räckte hon
honom det.
»Ganska rakt på sak», sade han, då han slutat
läsa. »Nå, är du färdig?»
Han bar hennes packning utför strandbanken, föll
på knä, höll fast båten med den ena handen, medan
han räckte henne den andra för att hjälpa henne
stiga i. Han fixerade henne uppmärksamt, men utan
en d arrning räckte hon ut handen och beredde sig att
stiga ombord.
»Vänta», sade han. »Ett ögonblick. Du kommer
ihåg historien jag berättade dig om elixiret. Jag
talade inte om slutet för dig. Då hon hade smort
hans ögon och stod i begrepp att ge sig av, råkade
hon få se i spegeln att hon hade fått tillbaka sin
skönhet. Och han slog upp ögonen och gav ifrån
sig ett utrop av glädje vid åsynen av hennes skönhet
och slöt henne i sina armar.»
Hon väntade, i spänning, men behärskad, på att
han skulle fortsätta, och en glimt av överraskning
började lysa i hennes ansikte och hennes ögon.
»Du är mycket vacker, Madge.» Han tystnade och
tilläde sedan lugnt: »Resten är tydlig. Jag tänker
Rex Strangs famn kommer inte länge att vara tom.
Farväl.»
»Grant...» sade hon nästan viskande, och i hennes
röst låg allt det vältaliga som ej behöver ord för att
förstås.
34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>