Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från idiotanstalten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Nu narrar ni mig bestämt. Olivolja är något som
dago’s laga mat med. jag har aldrig hört talas om
att det användes för sår.»
Hon funderade ett ögonblick över vad han sagt.
»Nåja», sade hon, »vi använda olivolja vid vår
matlagning, så att vi måste vara dagos. Jag liar
aldrig vetat vad de äro för slags folk. Jag trodde
att det var ett slanguttryck.»
»Och samariten göt olja på hans huvud»,
upprepade luffaren. »Jag tycker att jag har hört en
kolportör nämna något om den där gamla gycken.
Vet ni, jag har tittat efter honom i hela mitt liv,
men aldrig sett ett hår av honom. Det finns inga
samariter nu för tiden.»
»Var inte jag en?»
Han såg oavvändt på henne med stor nyfikenhet
och förvåning. Då hon gjorde en rörelse så att solen
lyste på hennes öra, var det genomskinligt. Han
tyckte nästan att .han kunde se igenom det. Han
blev förvånad över hennes fina hy, hennes blå ögon
och glittret i hennes solbelysta gyllene hår. Och han
häpnade över hennes bräcklighet. Han tänkte på att
hon lätt kunde .springa sönder. Hans öga flyttade
sig hastigt från hans stora, valkiga labb till hennes
lilla hand, där han nästan tyckte .sig se blodet cirkulera.
Han kände till styrkan i sina muskler och visste på
vad sätt männen använde sina kroppskrafter till att
misshandla andra människor. Han visste faktiskt inte
mycket annat, och hans tankar gingo för tillfället
sina vanliga vägar. Det var hans sätt att bedöma
hennes sällsamma skönhet. Han beräknade ett grepp,
och inte just ett kraftigt sådant, som skulle krossa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
