Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvem är den vålnaden med blod i håret?
i höga pannan bär han banesåret
just som han emot döden bröstgängs stod.
Det Norby är. Vid Stralsunds gråa murar
han föll som brodden, fälld af hagelskurar,
den förste svensken ej och ej den siste,
som fugtat tyska fälten med sitt blod. -
Men hell den siste, ädlaste af alla,
som blodt bland Norges fjell, han som fick falla
i Tistedaln, vid Carl den Tolftes graf.
Med sinnet lugnt och segergladt i döden
föll Silfverstolpe och i rika flöden
sitt varma hjertblod till det sista offret
för Skandinaviens förening gaf.
Snabbt går förstöringen i Nordens lunder.
Hur mången ros midt i sin fägrings stunder
för frostens kalla ande sjönk och dog!
Snart måste trädet rika frukter bära,
förrn härjarn med sin lia stannar nära.
Hur ofta hoppet bräcktes i sin knoppning,
den sägnen känner Sverge mer än nog.
Så fastade förgäfves vetenskapen
sin blick på ynglingen med åskans vapen,
den unge Jofursörnen Berg engång.
Så gladde sig åt Nycopps framtid Norden,
men spårlöst upp till himmelen från jorden
försvann skeppsbyggaren på nattlig bölja,
af hoppet skänkt åt minne och åt sång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
