Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
Fåfäng stråfvan.
PatrÜB fTà exsai
se q*Qfv« fegit?
HOBAT.
Trött vid menskohvimlets larm och joller.
äcklad af dess dårskaper och laster,
talte vid sig sjelf i dystert svårmod
menskohatarn, bitter, hemsk och sluten:
"Hvarför längre fefva Wand det arma,
usla, falska, hjerteiösa slägtet,
sänkt i brott, bedragare, bedraget?
Hvarför längre se dess jemmeranlet,
lögn på läppen, leende i ögat,
och i hjertats tysta djup förtvillan?
Finnes då ej någon vrå på jorden
rymlig nog att lefva ensam, ensam,
skiljd från allt, som namnes med det öknamn
mensklighet, och aldrig mera skåda
Kainsmärket, som så outplånligt
brännt sig in på hvarje menskopanna?
Genomvandra vill jag skogars midnatt,
klättra öfver skyhögt fjell, beplöja
fjerran hafvens orofulla vågor,
irra genom heta ökensanden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
