- Project Runeberg -  Dikter / Första samlingen /
112

(1851-1852) [MARC] Author: Gudmund Leonhard Silverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

112

Pajazzos ensamhet

Andas, flämta, flåsa ut,
hvila dig du trötta lunga!
Gud ske lof att jag fick slut,
slipper dansa, skratta, sjunga,
slipper prata, grimacera,
säga qvicka ting, med mera!
Jag, som lett den hela dag,
får nu gråta, också jag.

Kors! om någon nu fick se mig,
skulle man väl ropa: Ye dig
bästa Pajas! huru butter!
Dig, som måste vara lutter
galenskap och fröjd och glädje,
ej att lipa vi tillstädje!
Och jag fick ej svara då:
Jag har tårar, jag också.

Nej, då heter det: Min docka,
Pulcinella! opp att locka
med ditt krumsprång från ett matt
muskelspel ett högljudt skratt!

Pjerrot!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:57:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/glsdikt/1/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free