- Project Runeberg -  Dikter / Första samlingen /
114

(1851-1852) [MARC] Author: Gudmund Leonhard Silverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

får se till de gömda såren,
får ge lopp åt dämda tåren,
får sin enda sällhet vinna,
får i tysthet andas ut:
"Gud ske lof att dag har slut t’





Mina nötta krafter domna,
likväl kan jag icke somna
vid det gyllne perspektivet:
narr igenom hela lifvet!
Tills i morgon får jag hvila,
måste då tillhaka ila,
måste lägga masken an,
bli den glada menniskan,
apors apa. Den som kan
göra’t bättre, han må prof va;
jag skall ej hans ära röfva.

O! när skall den timma slå,
då jag ej skall tänka på
att en morgondag skall följa,
då jag ej behöfver dölja
blicken, anletet och själen,
då den sönderslitna trälen
får vid randen af en graf
sin förklädnad kasta af!
Öfver mask och glittertröja
skall jag då mitt öga höja,
sjunga mot min sista dag:
Jag får sofva, äfven jag!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:57:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/glsdikt/1/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free