Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Er alla, hafvets, himmelens alla barn
mitt sinne älskar, älskar för en minut
och gläds att ega och förlora,
fjettras af ingen och fjettrar ingen.
Dock hvilar vilsna anden sin flygt ibland,
i ädlare, i lugnare ögonblick,
och höjer fugtadt öga uppåt
genom den hvimlande stjernehären..
Dit upp till hjertats, ungdomens, kärlekens,
den rena, helga kärlekens tempeldöm,
der idealet ännu strålar
stilla och ljust såsom polens stjerna;
Och längtar åter bort till sin oskulds verld,
det sköna landet, själarnas barndomshem,
der fridens hvita segerfanor
hvifta från luftiga borgens tinnar.
Då pressas hjertat samman af dödens qval,
och ögat vänder sig från sin himmel bort
och nöjer sig att åter skåda
irrblossen flamma och hafvet svalla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
