Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
-
Den nionde. Taflor från en saga utur Tusen och en natt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«ft€f
»«*oaa
* t»ft%
äpcätm
nfomZajn)
itt henne.)
31
lät allt gå vind för våg, då kungen sjelf
ej lät bekomma sig att ge upp staten,
och statens öfverhufvud gaf sig af
hals öfver hufvud hufvudlöst ur landet.
Nu vill jag hoppas vådan gjort dig vis
och att du finner nyttan af att börja
ett bättre lif.
ZEYN.
Ja, jag har funnit det
allt från den stund, då jag på andens bud
bort till Kahira ilade.
DROTTNINGEN.
Nu åter
om andar! Att ej anden rent förgått dig
på denna flängfärd, må förvåna mig.
Men tala nu som folk, min bästa Zeyn!
ZEYN.
Jag vill förtälja allt hvad sedan händt mig,
så kort jag kan. Alltså, då sist jag skiljdes
från dig och flög på snabba hästen hädan,
kom jag i öcknen ut, och som en stormvind
min fåle jagade i ändlös sandslätt
framåt mot vester genom natt och dag.
Pris vare Allah! med min faders sabel
jag slog mig vägen öppen rätt igenom
en blodbegifven röfvarhop; jnm arm
bär märke efter tigerns tand: i byte
dess hjerta fick ett märke af min dolk.
Han biter ingen mera, vill jag tro.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
