Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
-
Den nionde. Taflor från en saga utur Tusen och en natt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
HASSAN.
Hör på, min goda Muchtar,
när fick du lust att vräka dig i gapet
uppå hazardspel? Sköt ditt bamburör,
och akta knoppen; — sök ej knäcka nötter;
ty innan qvälln — jag svarar ej derför, —
ditt hufvud ligger under dina fötter.
MUCHTAR.
Fy, hvad du talar smaklöst! Hvem vill blifva
en sådan antipod emot sig sjelf!
Tag i, ni stumma djeflar! Så ja! resen
vår lilla sten på kant, mot väggen! saktal
HASSAN [går fram till Zeyn.)
Min Prins! allt är nu färdigt.
ZEYN.
Bra! — En trappa
går här utför. En fackla och mitt svärd!
Mig följe ingen, blott min moder. — Hassan
och alla öfriga må hålla vakt
i yttre rummet. (Hassan, Muchtar och slafvarne gå.)
Vill du med, o moder?
DROTTNINGEN.
Det ser mig mörkt ut.
ZEYN.
Genom natt till dager
går vägen, kan ej annorlunda gå (nedstiger.)
Jag ser en morgonrodnad re’n i natten.
DROTTNINGEN.
Nå väl! mig Ivster se den stora skatten! (följer.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
