Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
-
Den nionde. Taflor från en saga utur Tusen och en natt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
(Stranden af Ithuriels ö. På båda sidor grönskande
lundar. I fonden stilla solbeglänst haf. På stranden
sitter en af Ithuriels tjensteandar, ITTYS, sysselsatt
att af rent guld böja en cirkelformig ram.)
ITTYS.
Han är en klumpig herre, den Kabobus,
tung som ett godt uns stoft; den lilla ether,
som han besitter för att vara ande,
är ofta knappt tillräcklig att bevara
hans kostliga person från fall och nesa.
Han står så nära menniskan, som hon
till apan. Men ändå, med allt det der,
är han en lustig kurre nog. Jag saknar
hans sällskap verkligen ibland. Kabobus
har haft så många uppdrag, ambassader,
och hvad det heter allt, från oss till jorden
och spelat der så mången vigtig rol,
att han är andeverldens komikus,
begrips likväl, uti den lägre genren.
Jag Önskar hjertligen han vore här. {beser med förnöjelse sitt
arbete.)
Rätt bra, min lttys; detta klara solguld
tar sig förträffligt ut, se’n mina händer
ringformat det. Kan undra just hvartill
vår furste ämnar det? Vi arma bröder
i lägre grad arbeta i detaillen,
ej utan färdighet och drift, men veta,
Gud nå’s så visst, ej stort om resultaten.
Dock, kanske promoveras man en gång,
och då —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
