Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sängen n:r 29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»I alla händelser är det skamligt,» sade han.
Hon var nära att kväfvas, men fortsatte:
»Hvad är det, som är det skamliga i, att jag låter
mig själf dö för att göra slut på dem? Så talade du
minsann inte, när du kom och hälsade på mig på Rue
Jeanne d’Arc! Fy, det är skamligt! Du har minsann
icke uträttat så mycket med ditt riddarkors! Det har
jag gjort mig mycket mera förtjänt af än du, ty jag har
dödat flera af preussarna än du!»
Han kunde icke finna ord att svara henne, han
skakade af harm.
»Ah! Tig ... tig ... hör du ... ty sådana saker ...
ser du ... sådana saker ... dem tål jag icke ... att man
rör vid ...»
Men hon hörde nästan icke på, hvad han sade:
»Och sedan skall det heta, att ni gjort preussarna
något! Skulle allt detta ha skett, om ni hindrat dem
från att komma till Rouen, skulle det? Det var ni, som
skulle ha hejdat dem, hör du. Och jag har gjort dem
mycket mera skada än du, ja mycket, eftersom jag nu
skall till att dö, medan du bara kråmar dig för att göra
kvinnorna tokiga efter dig ...»
Ett hufvud hade stuckit upp ur hvar säng, och allas
ögon voro riktade mot den uniformsklädde mannen, som
icke kunde finna någonting annat att säga än:
»Tig då ...men så tig då ... tig ...»
Men hon teg icke. Hon skrek:
»Ja visst, du är minsann en fin herre, det är du.
Jag känner dig, må du tro. Och jag säger dig, att jag
har uträttat mycket mera än du, jag ensam har dödat
flera än hela ditt regemente tillsammans ... gå du bara ...
din fega usling!»
Han hade gifvit tappt och gick, flydde, så fort hans
långa ben kunde bära honom, mellan de båda raderna
sängar, hvari de sjuka nyfiket rörde på sig. Och han
hörde Irmas stönande och pipande röst, som förföljde
honom:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
