Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ”Frodiga Lisa”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som ingenting äga. Grefve Hubert berättade om allt,
hvad preussarna hade förstört för honom, om alla de
förluster, som skulle blifva följden af, att hans kreatur
blifvit stulna och hans skörd gått förlorad; hela tiden
märkte man, att det var den stora godsägaren, som detta
slags hemsökelser knappt skulle besvära i ett års tid,
mångmillionären, som hade ordet. Carré-Lamadon, hvars
bomullsfabrikation lidit ett högst betydligt afbräck, hade
varit nog förtänksam att i god tid skicka sexhundratusen
francs öfver till England för att alla händelser försäkra
sig om ett brödstycke. Hvad Loiseau angick, så hade
det lyckats honom att få sälja allt det dåliga vin, han
hade liggande i sin källare, till den franska härens
intendentur, så att staten var skyldig honom en väldig
summa pengar, som han var alldeles säker på att få
lyfta i Havre.
Alla tre gåfvo hvarandra snabba och vänskapliga
ögonkast. Ehuru de intogo olika ställningar i samhället,
kände de sig likväl besläktade till följd af sina pengar,
sammanknutna såsom medlemmar af det stora frimurarsällskap,
som består af dem, som ha något, och som kunna
klinga med sina guldstycken, hvar gång de stoppa
händerna i byxfickorna.
Vagnen kröp så långsamt fram, att de klockan tio
på förmiddagen blott hade tillryggalagt fyra mil. Tre
gånger på vägen hade herrarna stigit ur för att gå
uppför backarna. De resande började bli oroliga, det var
nämligen bestämdt, att man skulle spisa middag i Tôtes,
och nu måste de uppgifva hoppet om att hinna fram
dit före mörkrets inbrott. De sutto allasammans och
spejade efter en krog vid vägen, då omnibusen plötsligt
satt fast i en snödrifva; öfver två timmar drog det om,
innan det lyckades få den igenom.
Matlusten växte och omtöcknade hjärnorna. Men
det visade sig fortfarande icke ett spår af en gästgifvaregård
eller ett värdshus; preussarnas befarade ankomst och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
