Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arfvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nu icke endast sker rättvisa, om någon hänsyn tages till
den enskildes förhållanden? Ni kommer en gång att
blifva rik, ja, till och med mycket rik! Tre hundra
francs årligen i större inkomst skulle icke betyda
någonting för er, under det att denna lilla förhöjning skulle
spela en betydande roll i de andres budget. Detta är,
min käre vän, anledningen, hvarför ni detta år icke
erhållit någon befordran.»
Lesable drog sig tillbaka förlägen och ursinnig.
Vid middagen var han snäsig mot sin hustru. I
vanliga fall var hon munter och vid tämligen godt
humör, om också egensinnig. Hon ägde icke längre den
första tidens trollkraft, och ehuruväl hon alltjämt
fortfarande behagade honom, ty hon var frisk och vacker,
så kände han dock många gånger ett nästan till äckel
gränsande tillnyktrande, som tvänne personers
gemensamma lif snart framkallar. Tillvarons tusentals triviala
och löjliga småsaker, en viss vårdslöshet i hennes
morgontoalett, den gamla slitna nattrocken af simpelt ylle,
den skrynkliga kamkoftan — ty rika voro de icke —
och alla små enskildheter, som han alltför mycket
skådade i sömmarna, kommo honom att betrakta
äktenskapet nyktrare, och hvarje doft af poesi, sådan den yttrar
sig för förlofvade, var som utplånad.
Faster Charlotte gjorde också hemlifvet otrefligt för
dem, ty hon lämnade dem aldrig i fred, hon blandade
sig i allt, ville bestämma allt, gjorde sina anmärkningar
angående allt, och som de hyste den förskräckligaste oro
för att såra henne i minsta afseende, så fördrogo de det
med undergifvenhet, ehuru deras förtviflan i tysthet
tillväxte.
Hon trippade med sina långsamma steg genom
våningen och oaflåtligt hördes hennes skarpa röst:
»Detta måste ni göra så och detta så.»
När de båda makarna voro ensamma, ropade
Lesable, som blifvit nervös:
»Det är omöjligt att längre härda ut med din faster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
