- Project Runeberg -  Hemgiften och andra noveller /
126

(1910) [MARC] Author: Guy de Maupassant
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arfvet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Då sviktade benen under Lesable, och han satte
sig:

»Hvar är min hustru?»

»Hon är hos henne.»

»Hvad sade doktorn?»

»Han sade, att det är ett anfall. Hon kan hämta
sig, men hon kan lika väl gå hädan redan i natt.»

»Behöfver du mig? Om du icke gör det, skulle
jag helst icke vilja gå in, ty det är mig pinsamt att
återse henne i detta tillstånd.»

»Nej, gå du in till ert; om någon ändring inträffar,
skall jag genast låta kalla dig.»

Och Lesable återvände till sitt rum. Våningen föreföll
honom förändrad, större och ljusare, men som han
icke kunde förbli sittande på samma fläck, steg han ut
på balkongen.

Det var i slutet af juli, och solen kastade, innan
den försvann mellan de båda tornen på Trocadéro, ännu
en gång sin strålglans öfver hela takhafvet.

Himlen var röd rundtomkring, blef därefter matt
gyllne, därpå gul, grönaktig, svagt lysande grön, därpå
blå, djupt blå vid zenit.

Svalorna sköto, knappt synbara, förbi som pilar, så
att man såg de skarpa konturerna af deras vingar
afteckna sig mot himmelen, och öfver det oändliga
hushafvet, öfver det vida landskapet låg ett rosigt skimmer
som af elddunst, hvarur likt en teaterdekoration,
spetsiga kyrktorn och smärta gaflar höjde sig. Triumfbågen
aftecknade sig jättelikt svart mot horisontens guldhaf,
och invalidkyrkans kupol glödde som en andra sol, som
från firmamentet fallit ned på byggnadens tak.

Lesable höll sig fast med båda händerna i
järnräcket och insöp luften, liksom när man dricker vin.
Och en lust kom öfver honom att hoppa, att skrika,
att sträcka ut armarna mot rymden. Därpå uppfylldes
han af den högsta lycksalighet. Lifvet log mot honom,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:59:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gmhemgift/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free