Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arfvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fort hon väl var död. Liksom om han velat slå bort
vissa samvetsförebråelser, sade han:
»Jag önskar henne visst ingenting ondt, den stackars
gumman! Gud må veta, att jag önskar, att vi ännu
längre finge behålla henne: men uppseende kommer det
dock att väcka. Den gamla Savon skulle till och med
kunna glömma kommunen för den skull.»
Just som man hunnit till jordgubbarna, öppnades
dörren till rummet. Detta gjorde ett sådant intryck på
sällskapet vid bordet, att alla tre på en gång förskräckta
reste sig upp. Jungfrun inträdde, alltjämt med samma
orörliga, dumma utseende och sade helt lugnt:
»Hon rör sig icke längre».
Cachelin kastade stolen åt sidan och störtade som
en vansinnig därifrån. Cora följde honom med
klappande hjärta. Men Lesable blef stående vid dörren
och spejade på långt afstånd mot bädden, som knappt
syntes i skymningen. Han såg ryggen på sin svärfar,
som böjt sig öfver sängen och orörligt betraktade den
däri liggande. Plötsligt hörde han hans röst, att det
föreföll honom, som om den kommit långt bortifrån,
mycket långt bortifrån, från världens ända, som i en
dröm:
»Det är slut, man hör ingenting mer.»
Han såg, hur hans hustru böjde knä och snyftande
dolde ansiktet i kuddarna. Då beslöt han sig för att
träda närmare, och då Cachelin åter rest sig upp, såg
han på den hvita hufvudkudden faster Charlottes
ansikte med slutna ögon, så hopfallet, så stelt, så
askgrått, att det liknade ansiktet på en vaxdocka.
Han frågade beklämd:
»Är det slut?»
Cachelin, som också betraktade sin syster, vände sig
om, och deras blickar möttes. Han svarade:
»Ja!» På samma gång ville han gifva sitt ansikte
ett sorgset uttryck, men de båda männen hade med en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
