Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arfvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och grof mot sin man. Nu behandlade hon honom
såsom en pojke, såsom en, den där icke duger mycket till,
och Cachelin upprepade vid hvarje måltid:
»Ack, om jag vore rik; då skulle jag ha många
barn, men när man är fattig, måste man vara
förståndig.»
Därefter tillade han, i det han vände sig till sin
dotter:
»Du, du torde nog vara skapad på samma sätt som
jag, men ...» och därmed kastade han med en föraktlig
axelryckning en menande blick på sin måg.
Lesable svarade ingenting, såsom en bildad
människa plägar, när han råkat komma in i en bondfamilj. I
ministeriet fann man, att han såg klen ut. Chefen
frågade honom till och med en dag:
»Är ni sjuk? Det förefaller mig, som om ni blifvit
förändrad.»
Han svarade:
»Nej, visst icke, ers nåd, jag är endast en smula
trött; jag har, som ni vet, arbetat mycket sedan en tid
tillbaka.»
Han räknade obetingadt på befordran vid årsskiftet,
och i denna förhoppning hade han åter börjat sitt
sträfsamma lif, som väl kunde tjäna till mönster för en
arbetsam tjänsteman.
Han erhöll blott en ringa gratifikation, mindre än
de andra, och hans svärfar Cachelin ingenting.
Detta träffade Lesable som ett slag. Han uppsökte
ännu en gång chefen och kallade honom för första
gången icke »ers nåd».
»Hvad tjänar det till, att jag arbetar så, som jag
gör, om jag icke erhåller någon belöning därför?»
Herr Torchebeufs stora hjässa antog ett något
såradt uttryck:
»Men jag har ju redan förut en gång sagt er, herr
Lesable, att jag icke kan tillåta samtal af detta slag,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
